På besök i Ship's Cove

En bild tagen på vårt besök i Ship's Cove. Dessa fåglar är inte lika vanliga som fågeln i förra inlägget. Men de är inte mycket blygare.

En Paddy!

Av alla fåglar på Marion finns det en art som saknar simfötter och endast lever på land. De kallas Paddy, även om deras riktiga namn är Lesser Sheathbill. På vetenskapligt språk kallas de "Chionis minor marionesis". De lever över hela ön, mest längst kusten och äter allt de springer på. De är rätt vanliga runt basen där de springer runt fötterna på en i jakt på något ätbart.

Båten

Bildinläggen fortsätter. Denna bild, tagen en disig dag, föreställer S.A. Agulhas, det fartyg som tog oss ner til ön och tillbaka.

Älgjakt!

Är det höst så är det älgjakt, så även på Marion. Fast med moose avses inte älgar utan vanliga husmöss. Moose är i detta fall faktiskt en förengelsking av mus.

Science in action II

Återigen en bild på vad jag egentligen sysslat med. Denna bild är tagen ett par minuter innan bilden i förrförra inlägget. Natalie står där jag står på förra bilden. Stupet bakom henne är alltså bara omkring 1,5 meter högt. Som tur var så var det så gott som vindstilla den dagen. Tur det, för ingen av oss hade nog vågat stå där om det hade varit blåsigt.

Katedraalkrans

Denna bild föreställer stugan Katedraal på omkring 750 m.ö.h. nästan mitt i ön. Ingen växtlighet (förutom lite mossa) så långt ögat kan nå. Bakom mig finns den bergstopp vid namn Katedraalkrans som givit namn åt stugan. Metallramen hitom stugan är grunden till den nya stugan som enligt planerna ska anlända i september.

Science in action

Har fått lite tips på olika tjänster på nätet för att visa bilder. Har dock inte haft tid att kolla närmare på dem utan fortsätter lägga upp bilder på bloggen. Kanske inte optimalt, men det fungerar. Jag gissar att några är nyfikna på att se bilder där jag är med, här är en sådan. Det är jag som är personen till vänster. Det syns endast om man kollar noga på bilden, men jag står längst ut på kanten. Om någon undrar vad vi gör så hller vi på att mäta sluttningsvinkel. Personen till höger är Natalie, examensarbetare från universitetet i Pretoria.

Albatross!

Albatrosser är stora fåglar. Riktigt stora. På Marion Island häckar tre arter av albatrosser, bland annat vandringsalbatrossen som innehar världsrekordet i spännvidd, 3,5 meter. Runt basen häckar ett flertal vandringsalbatrosser, så man får en chans att se de på nära håll. Speciellt om man beger sig ut med ornitologerna. Bilden är inte beskuren.

Äntligen på land

Måndag 14 maj, Stellenbosch

Så har man kommit fram till slut. En alldeles för lång båtresa har äntligen tagit slut. Vid sjutiden i morse gick jag ut och såg mig omkring, där stod redan ett flertal personer och betraktade ljusen från Kapstaden, vi var dock inte den enda båt som låg utanför hamnen. Följaktligen tog det ett par timmar innan vi verkligen kunde bege oss in till kaj. Därefter tog det ytterligare ett bra tag innan tullen var nöjda och vi verkligen kunde börja lasta av våra prylar. Men framåt lunchtid hade vi så till slut alla våra pinaler inpackade i en bil och kunde lämna hamnen och bege oss till flygplatsen för att lösa det sista med våra nyligen bokade flygbiljetter hem. Och ja, jag fick ett nytt "temporary residence permit" när vi anlände hamnen. Så nu har jag tre stycken, alla giltiga.

Så hur var då resan hem? Den var betydligt värre än resan ner. Det började på avresedagen när det kom ett meddelande i högtalarna där de bad oss se till att allting står säkert och inte kan ramla omkull, då vi kunde förvänta oss riktigt ruskigt väder. Och det var innan vi lämnat Marion. Någon dag senare kom ett meddelande från kaptenen att det på grund av vädret var absolut förbjudet att gå ut. Detta på grund av orkanvindar som i byarna nådde över 55 m/s och vågor på upp till 18 meter. Resultatet blev att det gungade rejält och de åksjukepiller jag köpt på apoteket visade sig rätt värdelösa. Så de första dagarna tillbringade jag mest i min säng. Men efter att jag testat några andra piller kunde jag vara uppe och röra mig utan några tendenser till sjösjuka. Frågan är om jag vill veta vad de pillren innehöll?

Men allteftersom vi närmade oss Sydafrika blev vädret allt bättre. Igår (söndag) var en riktigt underbar dag med strålande sol och havet var lungt. Det var kanonväder helt enkelt och det var inte alls dumt att sitta på ute på helikopterplattan och njuta av vädret. Senare på kvällen, omkring kl åtta, beräknades vi få mobiltäckning och utsiktsdäcket högst upp fylldes av människor med varsin mobiltelefon. Det var en lustig syn att vara däruppe i mörker tillsammans med massa andra. Och alla gick runt med en liten lysande pryl i handen.

Killers at the point

Lördag 5 maj, Marion Island

 

Det är eftermiddag och vi är kvar på Marion. Enligt tidtabellen ska vi lämna ön idag, enligt de första planerna skulle vi ha lämnat ön igår. Men den australiska yachten satte käppar i hjulet för det. Igår var planerna att Agulhas skulle komma tillbaka till Marion kl 9 idag. Igår kväll ändrades det till sen eftermiddag och imorse flyttades tidpunkten fram till 21, som för närvarande är den tidpunkt vi väntar oss att Agulhas dyker upp. Sen är frågan hur lång tid det tar att lasta allt som ska med. För närvarande har jag ingen aning om när vi kommer lämna Marion.

 

Då vi fick en bonusdag igår passade en del av oss på att få en rundvisning av nya basen. Det kommer att bli en stor skillnad mot den nuvarande basen. Den nuvarande är rätt sliten och nedgången och den nya är en modern, mycket större, bas utrustad med allt man kan tänka sig behöva. Bland annat bastu, grillutrymme, jacuzzi och gaffeltruck (stor skillnad mot nuvarande bas där allt flyttas för hand eller med helikopter). All kommunikation på ön sker via radio och mot slutet av rundturen kommer ett efterlängtat besked på radion. Killers at the point. Frågan blev: Fortsätta rundturen eller försöka se späckhuggare. The point är den klippa som ligger precis nedanför gamla basen. Ett par minuter senare passerade vi en öppen plattform och ett par av oss gick ut och fick faktiskt syn på späckhuggarna. Det var dagens höjdpunkt. Tyvärr fick jag inga bilder på dem, men det var ändå en upplevelse att minnas.

Strandsatt pa en ode o

Fredag 4 maj, Marion Island

 

Eller nastan i alla fall. De ursprungliga planerna var att vi skulle lamna Marion 5 maj, sedan blev det flyttat till 4 maj. Men nu vet vi inte nar vi kommer harifran. For narvarande verkar det som 6 maj, men vi far se. Agulhas lamnade oss for ett par dagar sedan for att assistera en austraiensisk yacht i sjonod, omkring 500 sjomil bort. Informationen om vad som hander ar bristfallig, pa gransen till obefintlig. Men det verkar som att de avbrutit letandet efter den saknade besattningsmedlemmen och ar nu pa vag mot Marion. Men ni som har tillgang till internet kan sakert hitta mer information om dramat.

 

Igar var officiellt den sista dagen pa on och vi begav oss upp till Juniors for att hamta hem all utrustning vi placerat ut. En regnmatare hade blast bort, men i ovrigt var allt kvar. Vara forsok att ta oss till toppen stoppades dock av vinden, som Werner uppskattade till minst 120 km/h. Bitvis var man tvungen att krypa fram pa marken da det inte gick att sta upp. Ett tag undrade jag verkligen om vi skulle klara av att ta oss tillbaka till basen, men vi lyckades till slut, sa ni behover inte vara oroliga.

 

Fran en australiensisk nyhetssida om dramat:

 

"A MISSING Australian man thrown from a yacht when its mast snapped in the Southern Ocean is unlikely to survive, a South African rescue officer said today.

Two other Australians aboard the Cowrie Dancer were injured when its mast snapped roughly 750 nautical miles south-east of the South African coast, throwing 55-year-old John Blackman into the sea, rescue officer Mark Steed said.

"It lost its mast, in heavy seas, bad weather," Mr Steed said.

"When it happened one of the crew members got washed overboard and he is lost."

Three men from Western Australia and a woman from South Africa were aboard the yacht. Skipper Dale Peterson was believed to have a broken leg and Nicholas Lawson suffered bruising and cuts to his scalp. Carol Erasmus was not injured.

"At the moment things are going well, the Agulhas, the vessel that we diverted to assist, should be there about noon, GMT ? this evening your time," said Mr Steed.

Mr Steed said the crew had searched for the missing man yesterday.

"They did a search with motor power and nothing was found, unfortunately," he said.

"The chances of finding him are very slim, even if he did have a life jacket which, our information says, he was not wearing a life jacket.

"It was quite deep sea, 750 miles from the nearest South African coast and about 500 miles (805km) north of Marion Island, it really was in the middle of nowhere."

Mr Steed said it was lucky the research vessel SA Agulhas was at a South African research centre on the island and could be diverted to help the Cowrie Dancer."